Jo, en fundering som jag haft för något år sedan då jag läste Emilia Fogelklous brevväxling med några av sina vänner... Det tycktes mig underligt att de var så kärvänliga i tonen och i sättet att uttrycka sig i breven. För det var inte bara Emilia som skrev så. Först kunde jag tro att det var udda kärleksbrev skrivna till en kvinnlig käresta, men samma uttryck fann jag i breven till flera av vännerna.
Men, då jag sitter och läser på facebook och andra sidor kan jag idag slås av samma fenomen (till viss del). Mycket puss&gull och andra kärvänliga uttryck. Längtar man mer på avstånd? Eller skriver folk bara så? Är folk verkligen så kärvänliga? Det kanske bara är jag som är lite kall och hård i tonen? Det är ju fint att folk uttrycker så mycket ömhet. Om de menar det vill säga...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar