Vackert!

Vissa tankar ligger kvar och skvalpar och uppfyller huvudet.
Jag tittade på Babel härom kvällen (Jo, visst jag var vaken så sent. Det som drog var givetvis en intervju med CJ Vallgern därav proriteringen: TV före en halvtimmas extra sömn), som presenterade att Abbas Mamma Mia höll samma versmått som Karlfelt (som jag för övrigt vill minnas att Emilia Fogelklou avgudade. Nej där har jag nog fel kom jag på- hon avgudade ju Heidenstam, så var det. Liksom alla kvinnor på Fogelstad anar jag) och Stagnelius skrev på. Det jag då frågar mig är om det vackra kan vara objektivt. Kant menade ju detta att estetiken förenar och bygger en social kollektiv känsla och skulle vara allmängiltig...

Björn eller om det var Benny i Abba menade att de hade en tanke om vart hooken osv skulle ligga i Mamma Mia, men att de inte följt eller hört talas om något versmått. Skulle inte detta kunna vara något som talar för Kant. Jag tycker att det låter logiskt. Ja, att det talar för Kant. Men att estetiken skulle kunna vara objektiv håller jag inte med om. Däremot ytterst kollektiv. Ju! Ja som mode- trender går i cirklar och influenser liksom ackumuleras och blir till trender. Kan det vara så... Ja, så borde det vara! Hejja Kant!